Det började som en metod att finna borttappade anor och ättlingar i min egen släkt. Tanken var att registrera alla årdalabor ur husförhörslängden 1747-56, mappa in födda, döda och vigda bland detta, för att på så vis tänkte jag kunna spåra avkomlingar, hitta födelseförsamlingar, spåra släktingar bland deras dopvittnen etc.

Vad hände sen? Jag vet inte. En bieffekt av registreringen (och en fördel med att använda ett släktforskningsprogram för sådana här ändamål) var att det gick att koppla ihop familjer och finna anor och ledtrådar till deras härkomst via dopvittnen. Man kan ju inte låta bli att registrera en person bara för att han/hon inte tillhör släkten. Det kanske visar sig att personen faktiskt är släkt! Bäst att ta det säkra före det osäkra, resonerade jag.

Nu är samtliga ministerialböcker genomgångna, från och med volym C:1 (1682) fram till 1933. Utöver dessa har jag även gått igenom de flesta husförhörslängder, bl a hela volym AI:1 (1747-56). Jag har använt släktforskningsprogrammet Disgen för registreringen. Det har fungerat ganska bra, med tanke på mängden information. Tyvärr har det en del anmärkningsvärda brister när det gäller att göra urval och presentationer.

Av de drygt 32 000 individer som nu finns registrerade i min databas, är det nog bara en mindre del som har bäring på min egen släkt. När jag gav mig in detta insåg jag givetvis risken med att jag skulle komma att behöva registrera åtskilliga individer som jag egentligen inte hade något större intresse av. Jag gjorde ett överslag: Låt säga att det har fötts i genomsnitt 20 personer per år i Årdala. Tidspannet sträcker sig från slutet av 1600-talet till slutet av 1800-talet, dvs 200 år. OK, 4000 personer. Inte mycket. Dubbla det, 8000, och det ter sig fortfarande som en överkomlig arbetsinsats. Jag satte igång!

Sen vet jag inte riktigt när det spårde ur och var alla personer nu har kommit ifrån. Jag har registrerat c:a 28 000 individer i skrivande stund, sedan jag började med detta i januari 2004. Av dessa har drygt 12 000 direkt anknytning till Årdala. Övriga utgörs av deras familjer, barn, anfäder et c från kringliggande församlingar. Jag har tagit med dom också i den mån det har givits tillfälle. Dessutom har mitt intresse inte bara omfattat Årdala och trakten däromkring, utan även andra sörmlandssocknar som Kila och Björkvik och därutöver flera församlingar i norra Östergötland...

Det finns ibland viss osäkerhet i huruvida två eller flera personer egenligen är samma individ. För att undvika fel, har jag gjort dubbelregistreringar i tveksamma fall. Databaser på internet, olika privatpersoners resultat och, inte minst, avskrifterna som gjorts av Nyköpings-Oxelösunds Släktforskarförening har varit guld värda i sammanhanget, men har också bidragit till omfattningen.

Jag hade först tänkt sammanställa en CD med hela registret men har svårt att överföra informationen i databasen till bekväma sökfunktioner på en CD-skiva. Det här är den enklare utvägen att dela med sig av resultatet. Av hänsyn till de lagar som råder har jag valt att inte presentera uppgifter för personer som är födda efter 1906, annat än namn-, födelse- och eventuella dödsuppgifter, vilka ändå är tillgängliga via offentliga arkiv. Urvalet som presenteras här består av lite mer än 15 000 personer. Alla sörmlänningar.

En förklaring till källhänvisningarna kan vara på sin plats. Du finner dem här: Källförklaringar

Ett par förteckningar finns sammanställda för att underlätta tolkningen av dop/födelse- och dödböcker. Jag kan dessvärre inte göra anspråk på att de är kompletta eftersom det finns partier i böckerna som är mycket svårtolkade. Tyvärr finns inga snabblänkar mellan dessa listor och ansedlarna.

Anders Sandberg, Malmköping i oktober 2007.

Personregister

Efternamnsregister

Ortsregister